Vi hjälper dig prova ut vilka klubbor du behöver för att få ut mesta möjliga av ditt spel.

De rätta specifikationerna tar bort behovet av att kompensera i svingen. Vi har tillgång till Launch Monitor och videoanalys för att få fram ett så bra resultat av utprovningen som möjligt. För Mizunoklubbor använder vi Mizuno Swing DNA mjukvara.

Avgifter: Fw-klubbor, hybrider och järnset. 60 minuter för 700 kr. (vänligen bortse från felaktig prisinfo till höger på denna sida)
Driver: 30 minuter för 350 kr.
Wedgar: 30 minuter för 350 kr.
90 minuter kombo kostar 1 000 kr.
120 minuter kombo kostar 1 200 kr.

Kontakta oss för en utprovning via mail.

Mizuno provas ut på HG Golf Glumslöv (kontakta Hasse Bergdahl) bokning@niblickgolf.se
Titleist och Ping provas ut på Elisefarm GC (kontakta Hasse Bergdahl bokning@niblickgolf.se
Cobra provas ut på Öresunds Golfbana (kontakta Sophia Opitz) sophia@niblickgolf.se eller på HG Golf Glumslöv (kontakta Peter Johansson) peter@niblickgolf.se

Hur går en klubbutprovning till?

1) Val av järnklubba (vilket bestämmer loftserien och egenskaper)

2) Utprovning av skaft (material, vikt och styvhet)

3) Utprovning av längd och lie på skaft

4) Val av wedgar (hur många, vilka loft och med vilken typ av sula)

5) Bestämma den minst loftade järnklubban och den mest loftade hybriden/fairwayklubban samt val av modell på dessa

6) Utprovning av skaft för hybrid/fw-klubbor (längder, vikt och styvhet)

7) Val av modell på drivern

8) Utprovning av skaft för drivern (längd, vikt och styvhet)

9) Inställningen av driverhuvudet för optimal bollflykt och spinn

10) Utprovning av grepp (material, tjocklek och färg)

Länk till Mizunos hemsida med info om hur vi provar ut med Swing DNA.

Hur väljer jag de bästa klubborna för mitt sätt att slå?

När du fattar en golfklubba i händerna för att slå en golfboll, i önskad bollbana mot sitt mål ett visst antal meter bort, är det viktigt att det finns en harmoni mellan din fysik (både styrkan – koordinationen – rörligheten och balansen), uppställning till bollen, klubban och svingen, samt det sätt som du slår till bollen (tempot och hur mycket handledssnärt du använder). För att uppnå denna harmoni krävs mycket tid för träning av tekniken och fysiken men också mycket tid för utprovning av väl passande utrustning.

Som en hjälp att snabbare nå den här harmonin krävs en viss kunskap. En utrustning, som inte passar dig, ger inte exakt den bollbana som den utförda svingen borde givit, därmed riskerande att du börjar med en kompenserande teknik för att få bollen till målet.

Klubbhuvudenas loft har minskat de senaste åren eftersom dagens tjockare sulor och lägre tyngdpunkt ger en högre bollbana. Runt 1980 var standardloften för en järn 5: a 32 grader och idag 23 – 27 grader. Skillnaden i loft behöver vara större mellan de olika klubborna i ett set med klubbor för spelare med låg svinghastighet. Därför ska dessa spelare ha färre klubbor i setet. Standardlängden på en 5: a har ökat från 37″ till först 37,5″ och sedan till 38″ och det är framförallt denna manipulering med loft och längd som gör att dagens medelgolfare slår längre med sina järn. Svingtekniken har också medfört att dagens standard lie för en 5: a har ökat i vissa fall till 62 grader från gammal standard på 60 grader. Denna utveckling har samtidigt inneburit att järn 5:an numera är en för svår klubba för många och att antingen järn 6 eller järn 7 blir den längsta järnklubban i setet efter utprovningen..

Vi vet också idag att med lägre svinghastighet så krävs det fler hybrider/fw-klubbor i stället för långa järn. Det är ju onödigt att ha flera klubbor i bagen som går lika långt.

En herrdriver har förändrats från att ha 1980 varit ca 43 tum lång med 11 graders loft till att idag vara ca 45,5 tum lång med 9 – 10,5 graders loft som standard. För damdrivers var den gamla standarden 42 tum med 12 graders loft för att idag vara ca 44,5 tum med 12,5 graders loft

Klubbans delar

Golfklubban är som tidigare nämnts sammansatt av tre delar: Klubbhuvud, grepp och skaft. För att klubban skall passa måste dessa tre komponenter vara rätt i:
längd (mäts från klubbhuvudets häl till toppen av skaftet) – lie (se ovan) – totalvikt (hur mycket hela klubban väger) – svingvikt (klubbans balans) – skaftstyvhet (hur mycket skaftet böjer sig) – skafttorsion (hur mycket skaftet vrider sig) –loft (lutningen på bladet i förhållande till marken) och grepptjocklek (hur tjockt greppet är 2 tum nedanför toppen av klubban) samt greppmaterialet. Klubbhuvudets utseende, egenskaper och tyngdfördelning har också stor betydelse för vad som händer med golfbollen.

Smidd eller gjuten järnklubba?
En smidd klubba ger en något mjukare träffkänsla medan en gjuten klubba ger en lite hårdare träffkänsla. Detta kan givetvis kompenseras med vilken typ av boll man spelar med men på senare år gör tillverkarna klubbhuvuden där man blandar smidda och gjutna delar och klubborna blir lite som byggsatser. Det innebär att man idag kan skaffa sig järnklubbor med den smidda känslan men med de gjutna klubbornas mer lättspelade balansering.

Bladklubba, tjock sula eller tå-häl?
Ju bättre du hittar mitten av bladet med din bollträff desto mer känsla av en helt ren bollträff blir det med en bladklubba, men tänk på att orena träffar blir avsevärt sämre med en bladklubba än med en tå-hälklubba. Tillverkarna gör idag oftast klubbhuvuden med 5 olika egenskaper från mest svårspelad till mest hjälpande. Skillnaderna är längden på bladet, offset, tjockleken och bouncen på sulan och hur man placerar olika tunga material på olika ställen för att påverka hur de orena träffarna flyger. Även loften varieras för att hjälpa spelare med lite lägre hastighet på klubban att få mer längd på sina järnslag.

Offset eller inte?
En klubba med offset (bladets framkant något förskjuten i förhållande till klubbans hals, där skaftet är monterat) ger en högre bollbana och underlättar dessutom för dig att slå en draw. Föredrar du däremot en låg bollbana eller en fade bör du välja en järnklubba utan offset.

Skaftets egenskaper är Vikt, Styvhet samt Torsion.  

Torsion är hur vridstyvt ett skaft är. Torsionen på marknadens vanligaste skaft ligger mellan 1,5 – 7,0 grader.

Den långtslående spelarens behov av torsion ligger oftast runt 2,0 med järnklubbor och 3,0 på metalwoods. Därför passar de traditionella stålskaften elitspelaren bättre än motionären.

Grafitskaften bakas oftast av stora ”lakan” som blandas med epoxy. Genom att ändra dessa lakans förhållande till varandra kan man påverka skaftets egenskaper.  Stålskaften har genomgått en betydande utveckling de senare åren. Från att ha vägt mellan 120 – 130 gram finns det idag skaft som väger under 100 gram. De tyngsta skaften finns kvar eftersom de passar bäst för de som slår hårdast på bollen.

Tyvärr är inte tillverkarna samstämmiga kring vad som benämns som en viss styvhet. Det som kallas för styvt av en tillverkare kan kallas för regular av en annan.
LL-skaft/mjuka damskaft

L-skaft/damskaft

A-skaft (eller SR-skaft)/seniorskaft

R-skaft/regularkskaft

S-skaft/styva skaft

X-skaft/extrastyva skaft

Böjpunkten är högsta punkten på ett skaft som pressas ihop från ändarna.

Kickpunkten i ett skaft är den punkt där skaftet böjer vid en tip-belastning.

Lägre kickpunkt kan ge ett marginellt högre slag. Man kan se på olika stålskaft hur man gör olika stepkombinationer för att ge olika böjegenskaper.

Idag finns skaft som har olika kombinationsegenskaper för långa resp. korta järnklubbor för att öka spelbarheten i de långa järnen.

Hur testar jag fram mitt bästa skaft?

Vi har tillgång till Mizunos DNA-system för att prova ut skaft. Det är ett slags gyroskop som sitter på ett skaft som spelaren slår ett antal bollar med. De data som gyroskopet lagrar tolkas sedan av Mizunos mjukvara som listar skaft som passar just den spelaren. Detta underlättar mitt arbete med vilka skaft vi ska fokusera på under testen. Grafitskaften är snällare mot kroppen (handleder, armbågar, axlar, nacke) och kan göras lättare än de lättaste stålskaften.

Greppen förmedlar rätt känsla och ger kontroll

När det gäller grepp rör det sig i om gummigrepp eller cordgrepp (= gummigrepp med tråd insytt i gummit). Cordgrepp har mindre torsion än gummigrepp och ger därför klubban en styvare känsla. Se till att du också har en grepptjocklek som ger dig kontroll över klubban. Observera att om du uppbyggda tjocka grepp så bör du kanske även tynga klubbhuvudet för att bibehålla rätt svingvikt i klubban.

Vad bör man tänka på när man provar ut sin utrustning?

När man provar ut ett set klubbor bör man dela upp det i en drivertest och en test för resten av setet. Med ledning av dessa två tester kan man sedan välja ut setets komposition. De bästa utslagsklubbtesterna idag görs med en s.k. ”launchmonitor”, vilket är en radar som mäter bollens spinn och flykt och ger förslag på hur utslagsklubban ska se ut.

Se till att utslagsklubban är spelbar med din genomsnittliga sving och inte bara när svingen fungerar perfekt. En utslagsklubba kan idag vara vad som helst mellan 42″ längd och 18 graders loft till en 46″ längd och 7,5 graders loft. Valet av fairwayklubbor styrs till stor del av vilken loft man har på utslagsklubban. En skillnad på runt 4 – 5 grader mellan varje klubba är att rekommendera. Om en fw-klubba, en hybrid och en järnklubba har samma loft så går de olika långt pga. att skaften är olika långa. FW-klubban är längst och järnklubban är kortast.

I takt med att klubbhastigheten sjunker ökar behovet av att hjälpa upp bollbanan!
Detta kan man göra med en tjockare sula och/eller mera loft.

Kom ihåg att en talangfull spelare har relativt lät att anpassa sig till nästan vilka klubbor som helst, men gör det då på bekostnad av bra grunder i svingen!

Att fundera på:

• Vilken uppsättning klubbor har jag idag?
• Vilka specifikationer har klubborna?
• Finns det någon eller några favoritklubbor?
• Finns det någon eller några ”hatklubbor”?
• Hur kan jag ta reda på om det jag har passar min sving och mitt sätt att spela golf?